Silkesapan..

Tänkte dra berättelsen då mitt mycket ärofyllda smeknamn "silkesapan" föddes... 
En tidig morgon i vintras, så var jag i full action med att såga av grenar på  ett tiotal träd med kollegan "tingelling-mördaren". Våghalsig som man är, och....LATsom man också är..så get jag inte vänta på att tingeling skulle flytta bilen så att jag kom åt dom sista grenarna. Nä istället höll jag mig fast med en arm, och sågade med motorsåg av grenar för fulla muggar med den andra...JA, jag har bara två armar faktiskt..  Såhär får man, och ska inte göra gott folk, (och om någon som inte borde läsa detta, läser det...ja då e det inte sant, och om jag så ska behöva slita av mitt eget hue och köra ner det i toaletten, så nej....detta har aldrig hänt!).  Iaf..tingeling-gobben var otroligt imponerad av min alldeles säregna sågteknik, och när jag såg hans uttryck så sa jag: Just det Boa!! Kalla mig för silkesapan..  jaaadå!

Förra veckan fick jag användning av namnet igen, då tingeling trodde sig skulle orka häva sig upp i ett träd och klippa av dom sista grenarna. Han hoppade... sträckte upp sina korta små armar i luften...fångade en gren...drog ihop sina korta små ben, och försökte kramp-aktigt att komma upp på grenen..... Han fick mjölksyra...hans korta (nästintil skrompnande) små armar och ben domnade av, och han föll handlöst till marken. jaaa...föll och föll...men han kom iaf aldrig upp!! Då kommer självaste silkesapan med i bilden. Med ett skutt som en graciös antilop, greppade jag tag i grenen, svingade mig upp som en artistisk gymnast svingar sig på bärren, och vips så var man uppe! tyckte mig även höra en orkester spela "we are the champions" i bakgrunden ...men det KAN ha varit inbillning också....   Jag säger: Tingeling...det e ju alltså inte för ingenting man fått sitt smeknamn du. Hrm...sa tingeling, vad var det nu du kallade dig då? något med apan va`??  Silkesapan..sa jag nöjt med en en sådan röst som brukar höras i film-trailers. Var fan fick du nu det ifrån sa kollegan.?? jamen.. siilkeslaporlna e ju såaaa smååaaa o söööta sa jag med huvudet på sned och med ögonfransarna flaxandes som en liten baby som vill ha gröt. Jaha.??..säger tingeling, och tittar på mig. (Jag har aldrig under mina 27 levnadsår sett en människa med ett liknande chockerat och oförstående ansiktsuttryck som denna amöba till kollega hade vid tillfället.)   - han fortsätter: Och vad fan har det med dig och göra entligen??  jaha....där fick jag så jag teg..