min julskinka kan ha rymt..

Nope..det vill jag lova att den inte har. Båda skinkorna är på plats, (om en våning längre ner räknas som på plats dvs?) och frågan är väl egentligen om julskinkan har expanderat.... eller till och med kanske exploderat? Röven är iaf som sagt kvar, och den har inte utövat allt för många övningar dom sista två veckorna. Nu är dock julvilan över, och skinkan den ska slipas ner till en hård grann flinta sten. Detta året har jag dock faktiskt inte kännt att jag har lagt på mig överdrivet mycket, men man känner sig på något sätt ändå litta jul-svinig. Fluffig som en skumtomte liksom..
 Nyår kommer som vanligt att firas hos oss, vilket iof är  ganska skönt med tanke på vår hund Navajo, som jag inte gärna lämnar på bort på nyår. Jag har ännu inte köpt någon nyårsblåsa, vilket brukar vara standard att göra inför varje nyårsfest. Beger mig eventuellt in till Väla imorrn och kollar vilken påse man kan klämma in kasslerbiten i. Brun utan sol får bli ett måste i dagarna, för jag vill inte lägga mig i grillen. Men lite färg vore inte fel om man ska jiddra runder i en klänning ett antal timmar..
usch...nu tror jag nog att John Blund själv muckar med mina ögon, för helt plötsligt så stämmer inte ljudet på tv:n överens med det jag ser på insidan av locken.... hallå vad påsegår liksom?

Halvuppätna skåp!

Jaha...då har tiden då dom otroligt dumma satarna tittar fram ur sina mörka snuskiga hålor kommit igen... Jag har påpektat detta SÅ sjukt många gånger innan..men ja kan bara inte få nog. Det kryper i min sliskiga kropp var gång jag råkar ut för detta fenomen:

 Alltså, jag kommer körandes med min porriga maskin Wilma, vars plog för undan snön på ett otroligt suveränt sätt ( måste även bero på förarens skicklighet..?) Iaf, mitt uppdrag är att ploga cykelvägar, busshållsplatser, och lite sånt smått och gott. Detta innebär ju som dom "flesta" förstår, att jag och min maskin bör var PÅ cykelvägen när vi plogar den..? okej? mmm... Det som alltså får mitt skrompna huvud och min sneda jugge näsa att krevera, är när man hamnar bakom individer ( oftast halvuppätna gamla kärringar och gubbar som är bittra över sina utdragna, tradiga, fjesna liv) som hör att du kommer, men som ändå inte tar ett steg åt sidan. Oftast tittar dom utforskande på dig...på maskinen...på dig....maskinen...dig....och verkar tänka: Va faaaaeeeen gör den lilla nosiga tösabiten på cykelvägen med en jädrans maskin??!! Här går ju JAG, i mina foppatofflor eftersom jag vägrar inse att snön inte flyttar sig för ett gammalt skåp med gummiskor.  Tjaaa.....jomen jag befinner mig på cykelvägen, precis bakom just DIG, endast för att jävlas med just DIG en dag som denna. Jag vill att DIN dag ska suga riiiktigt mycket, så jag kör här och jiddrar. Jag håller inte alls på och plogar...nähhhäää'rååå!! Könsord...i alla dess former borde vara OK i lägen som dessa, för dom poppar liksom upp av sig själv... my god.  Nä...om man skulle låta snön ligga kvar i ett par dagar istället, och se hur många gamla vitrinskåp som bryter lårbenshalsen om förmiddagarna? Det skulle kunna bli en sport det... men riktigt så elak är jag inte. ..inte riktigt...  Nä skämt och sido, så finns det som tur var dom som uppskattar jobbet vi kommunalare utför, och det är nice :) tummen upp för dom!

nya tag! igen..

Ojdå...nu blev det visst en liten liten paus i skrivandet här igen. Har haft sinnesjukt många bollar i luften, vilket jag fortfarande har, men nu har jag nog fått lite balans med i bilden också, ibland iaf. Sen inträffar det ju alltid överaskningar här i livet, både positiva och negativa sådana. Just i mitt fall så har det rört sig om negativa, men ur det får man försöka hitta ljusglimtar. Dom finns :)

under tiden då jag inte har dokumenterat så har jag iaf hunnit med att gå två kickboxningsmacther, varav jag vann den ena. Den andra fick läkaren avbryta då min näsa kom emellan motstånderskans knytnäve och mitt huvud uuuoooopss?! Jag kände ett "knak" och sedan rann blodet till jävlar i det kvickt! eftersom jag inte kunde fortsätta så blev min andra macth inställd, vilket inebär att hon automatiskt vann den. Så av 3 st tävlande, så kom jag sist....tråkigt, men så är reglerna.

har även hunnit med att tatuera mig, på revbenen. Jag valde en text som jag skrivit själv, som en liten påminnelse till mig själv att man alltid ska kämpa, för det finns fanomed alltid hopp. Det är känslorna som min pappa inger mig, och det vill jag leva efter.

Jag har dessutom börjat att sjunga i en studio, något som känns skitkul! Jag har väl alltid haft musiken nära hjärtat, men har aldrig riktigt vågat ta tag i det. Men hallå  jah, livet varar inte för alltid, så när ska man våga om inte idag? Har spelat in en cover på låten som jag sjöng på min numera bästa väns bröllop för ett par år sedan som hon nu fick i julklapp. Kändes riktigt kul att kunna göra det för henne. Men jag vågar dock inte lägga ut den här, eftersom musiken inte är min egen utan köpt av en sida på nätet. Man ska tydligen ha en massa tillstånd o sånt shit för att kunna använda det i sådana sammanhang. killen som äger studion ska däremot göra en egen verision av musiken, så smakprov kommer vid ett senare tillfälle!

Nu...ger jag mig för ikväll. Vill inte chocka fingrarna.. ;)