En återblick ur det verkliga livet..

mmm...eftersom jag inte har varit särskilt flitig med bloggandet sen i somras, så har jag en hel del incidenter på hög. En del borde ALDRIG återberättas för omvärlden, en del borde bli till böcker och möjligen även till film. En del händelser eller ordväxlingar skedde på 20 sekunder så det hade kanske inte blivit lönsamt för biobesökaren.. men det är alltid tanken som räknas!

Ett kärt exempel på när något oväntat och skrämmande sker i min hjärna, var när jag och kollegan satte upp julbelysningen nere vid Kvickbadet i Höganäs. I ögonvrån skymtade jag något stort, yvigt och hastigt som tycktes springa....   Jag trodde i min egen lilla värld att det var en stor jävla vildkatt som kom springandes på gräset. Det var det första som dök upp i mitt huvud, och fråga mig inte varför, för vildkatter som är stora som grizzlybjörnar är ju inte en vanligt förekommande art i Höganäs.. men jaja.  Nu till det sjuka. Jag trodde alltså att det var en katt, men utropar högt och stressigt till kollegan: - Shit!! Jag trodde det var en lös hund??!!!!  Va??? det trodde jag ju inte alls?! Varför sa ja så?? Eftersom det faktiskt var en väldigt stor och lös hund så var ju det jag sa, egentligen väldigt korrekt. Men min hjärna var ju inne på kattjävlen fortfarande.. Det jag tänkte omvandlades till det som var sant, när det i vanliga fall brukar vara tvärtom dvs: det man säger är inte det som stämmer. Nu var det alltså det jag tänkte som inte stämde. hrm..?? e ni me? det e inte jag..
Kollegan tittade oförstående på mig och såg ut att undra vilket hem han skulle köra mig till, och sa: Jaaaaadu Marie-Louise, det e precis vad det e...en lös hund. Hade den varit lösare så hade den fanomed lösts upp i atomer... 
Ännu ett bevis på att den blonda inte försvinner för att utsidan på stråna bli råttfärgaade. Nä hörrni....det är verkligen insidan som räknas, och tro mig...den är jävligt blond!!!