Hoppets hög

Har ett svagt minne av att jag belyst detta i-landsproblem förr, men det gör det icke destom mindre viktigt. Inte enligt mig och den mindre begåvade kollegan.
 Vi diskuterade högt och vilt vad som händer med strumporna efter att dom mött sitt öde i tvättmaskinen. Det är ju tamejfan helt sjukt...
 Jag har en hög hemma i garderoben, som jag kallar för "hoppets hög". Det är efterlevande, deprimerade änke håsor som jag inte har hjärta att slänga, eftersom mitt hopp om att deras respektive snart ska dyka upp lever kvar....   Ibland finner två andra håsor varandra, och trtos en smärre kulörskillnad exempelvis mörkgrå/svart... så funkar deras samvaro rätt bra. Det har även hänt att randig/prickig, rosa/svart... har hittat varandra, men då har dom fått leva gömda från samhället, innanför skor som inte tas av inför allmänheten osv.. och det är inget jag rekomenderar.
Dom säger att hoppet är det sista som lämnar en... jamen gud så sant! Min "hoppets hög" består just nu av ca 20 änkehåsor, men jag kan bara inte få för mig att avsluta deras resa. Jag vet inte hur många gånger jag har fattat beslutet att - Nääääää nu får det va nock, inte en håsa som passar ihop längre. ENOUGH! men vad har då hänt precis efter att jag slängt möget och försökt gå vidare? Jo då jävlar i mölle mosse passar det för den slampaktige, efterlysta strumpan att dyka upp...  jaha?? Och var fan har DU varit då??

Den stora frågan är väl egentligen om dessa håsor ens närvarar i tvättmaskinen..eller om det är det dom vill att man ska tro..? Hur många gånger har man liksom inte sett en snuskig gammal håsa hänga över kanten på tvättkorgen och dingla..  Man lägger ingen närmare eftertanke på det, utan man tar ett stadigt grepp och slänger ner skitet i korgen igen. Swaaam! Men hur fan kom den upp på kanten egentligen?? har ni tänkt på det?? 
Tror det handlar om någon form av rymningsförsök, som ofta misslyckas, men ibland...ibland lyckas det!! Och det är dom strumporna man aldrig ser röken av igen.

Den mindre stora frågan är då....Varför? vad har JAG gjort som är så jävla oacceptablet? Visst min fötter kan bli svettiga nån enstaka gång..men alltså seriöst, det finns väl värre saker kan jag känna. Och att då vissa har mage att dyka upp efter månaders frånvaro, och oro... finns bara ett ord som beskriver det... LÅGT! Nä.... nu när jag tänkt efter en kvart - från och med idag ska jag införa en ny regel! Om strump-aset inte dyker upp inom en vecka, så är det antingen dags för speed dejting i "hoppets hög" där nya par skall finna varandra, och då snackar vi randiga/blommiga, gröna/silvriga..  inga fördomar,  utan olikheter välkomnas! ELLER så avslutar jag deras lidande och sätter eld på hela skiten.
 Hädanefter skall  iaf hoppets hög definiera mig och mina fossingar.... gillart!