Att må bra...om det så är för stunden, så är "att må bra" den bästa känslan

Underbart att vakna och bara vara så jävla nöjd med det mesta! Helgen var underbar på sitt sätt, egenlitgen inte särskilt spektakulär, men den innehöll många intressanta samt humoristiska moments. Fredagen innebar att jag i stort sett städade igenom hela huset, och somnade därefter i fosterställning i soffan. På Lördagsmorgonen begav sig ´jag och vargen ut på PW inann jag drog iväg och sparrades på thaiboxningen i nästan två timmar. Alltid lika go känsla när man lämnar lokalerna på kaisho. Jag kan inte komma ihåg sist jag var såhär motiverad till att träna och bli bättre. Trots att mina knän inte är särskilt hållbara, och gärna svullnar upp med jämna mellanrum så fort jag öveanstränger dom, så känner jag mig så oerhört taggad och positiv till hur mycket jag själv tycker jag har utevecklats sen jag tog tag i min träning igen sen min pappa gick bort. - Konditionen har förbättrats avsevärt, och tack vare att mina klubbkamrater och tränare ger konsturktiv kritik på ett super peppande sätt, så anammar jag allt jag får höra, och försöker verkligen att förbättra det. Det finns alltid saker som är svåra att förbättra direkt eftersom det många gånger är rörelser och tekniker som man har fått för vana att utöva på ett visst sätt. Men med tjat och upprepning så går det mesta att fixa! Jag känner själv att jag blivit snabbare i teknikerna och vågar ta för mig mer. Min stora nackdel är att jag har en tendens att inte riktigt fullföljha och slå ut mina slag... varför vet jag inte riktigt, men det är något jag måste jobba med.

Över till lördagskvällen så var även den kanon. Jag och en polare bestämde oss för utgång efter att han varit ute på lite galej. För min del blev det en nykter utgång, vilket var riktigt jävla nice! Vi tyckte själva vi ägde ställena vi var på, och det är väl den enda rätta inställningen så länge man är ödmjuk och inte ser ner på folk. Vi bara mös runder i baren, diggade till sjukt bra musik, och bara levde i nuet och uppskattade stämmningen som många andra tar för givet. Vi har båda förlorat någon vi älskar, och jag är övertygad om att det är anledningen till att små saker som att dj::n på Sirocco faktiskt tog min önskning om att få höra Greyhound, på allvar, gör att vi tycker livet leker. Ibland kanske det bara leker i ca två minuter...men så länge låten spelas, och humöret och känslan i magen är varm och go, så är det det enda som gäller liksom. Att må bra...om det så är för stunden, så är "att må bra" den bästa känslan, och varje gång jag verkligen gör det...så lägger jag det på minnet, och försöker att plocka fram det så fort jag mår dåligt igen. Ibland funkar det inte direkt, men oftast så lyfter det upp tillvaron efter en stund :)

Löööve! <3